1. Brandskyddskontroll
  2. Sotning
  3. Installera eldstad
  4. Taksäkerhet

Brandskyddskontroll

Får kommunen tillåta att en fastighetsägare själv utför brandskyddskontrollen?

Nej, brandskyddskontrollen ska alltid utföras via kommunen och den som är utsedd av kommunen att sköta detta.

Hur ofta bör en brandskyddskontroll utföras?

Värmepannor:

  1. Vid eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja = kontrollfrist 3 år.
  2. Vid eldning med annat bränsle = kontrollfrist 6 år.

Köksspisar/ugnar:

  1. Vid eldning med fasta bränslen eller tung eldningsolja = kontrollfrist 3 år.
  2. Eldning med andra bränslen än ovan = kontrollfrist 6 år.
  3. Eldning för enskilt hushålls behov i mindre omfattning (mindre än 500 kg ved/år) = kontrollfrist 6 år.
  4. Belägen i fritidshus = kontrollfrist 6 år.

Lokaleldstäder:

  1. Eldning med fasta bränslen = kontrollfrist 3 år.
  2. Eldning för enskilt hushålls behov i mindre omfattning (mindre än 500 kg ved/år) = kontrollfrist 6 år.
  3. Eldning med uteslutande gas= kontrollfrist 6 år.
  4. Belägen i fritidshus = kontrollfrist 6 år.

Vad innebär en brandskyddskontroll?

Brandskyddskontrollen syftar till att upptäcka eventuella fel och brister i anläggningen. Kontrollen innebär en prövning av anläggningens funktion och att dess egenskaper huvudsakligen överensstämmer med de krav som gällde när den togs i bruk.

Vad är det för skillnad mellan sotning och brandskyddskontroll?

Vid sotning är skorstensfejaren endast juridiskt bunden att kontrollera eldstaden och skorstenen. Vid en brandskyddskontroll är sotaren däremot ansvarig att kontrollera hela värmeanläggningen, skorstensstocken, taket och takskyddsanordningarna. Dessutom måste den som utför brandskyddskontrollen vara utsedd av kommunen och ha en särskild vidareutbildning.

Sotning

Hur ofta ska det sotas?

Vid eldning med fastbränsle:

  • Fastbränsleeldad värmepanna (ved, pellets, spannmål, flis, halm etc), som fungerar som huvudsaklig värmekälla = 2 ggr/år.
  • Kakelugn, kamin, braskamin eller liknande eldstäder i småhus, som huvudsakligen värmer huset eller det rum som den är placerad i = 1 ggr/år.
  • Används eldstaden mer sällan, så kallad trivseleldning, och inte som huvudsaklig värmekälla = var tredje år.

Lätt eldningsolja:

  • För värmepanna vars märkeffekt är högst 60 kW (gäller de flesta småhus)= 1 ggr/år.
  • För värmepanna vars märkeffekt överstiger 60 kW = 2 ggr/år.
  • Om värmepannan, rökkanalen och tillhörande eldningsapparat har en konstruktion som ur brandskyddssynpunkt medför varaktig effektiv förbränning = vartannat år.

Eldning med gas:

  • Kanalanslutna gaseldade eldstäder = var fjärde år.

Är kommunen skyldig att tillåta en fastighetsägare att sota själv?

Nej. Enligt lag får kommunen endast tillåta att en fastighetsägare sotar sin egen anläggning om det kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt.

Hur bevisar man att man har tillräcklig kunskap för själv att utföra sotningen?

Kommunen har regler för det. Det kan till exempel ske genom ett intyg från en genomgången kurs eller studiecirkel med relevant innehåll.
Läs mer under ”Sotning” och fliken ”Om att sota själv”.

Får man anlita en annan sotare än kommunens ordinarie sotare?

Ja, lagen säger att fastighetsägaren kan få tillåtelse att låta någon annan utföra sotningen. Ärendet handläggs av räddningstjänsten.

Vem i kommunen fattar beslut om tillåtelse för fastighetsägare att sota själv?

Primärt fattar kommunstyrelsen dessa beslut. Ärendet handläggs av räddningstjänsten.

Kan man överklaga kommunens beslut?

Ja, man kan överklaga till Länsstyrelsen senast tre veckor efter man fått beslutet.

Tar kommunen betalt för prövning av ansökningar om att få sota själv?

Nej, kommunen får endast ta betalt för sotning och brandskyddskontroll.

Hur kontrollerar kommunen att en fastighetsägare som fått tillstånd att sota själv verkligen gör det?

Fastighetsägaren ska dokumentera när sotning har skett. Dokumentationen kan sedan kontrolleras i samband med brandskyddskontrollen eller vid annan tillsyn från kommunen.

Kan man ändra en aviserad sotningstid utan att det kostar extra?

Så länge vi är kvar i området är det inga problem att boka om tiden utan extra kostnad.

Installera eldstad

Måste man lämna in en anmälan för att installera en eldstad?

Ja, all nyinstallation, byte och/eller förändring av eldstad och bränsleslag, samt utrustning för fastbränsleeldning, kräver anmälan till kommunens byggnadsnämnd.

Detta ska ske senast 3 veckor innan arbetet påbörjas. Tyvärr är det många som missar att göra sin bygganmälan, ibland på grund av ren okunskap, ibland på grund av felaktiga tolkningar av regelverket, eller att det helt enkelt kommit nya bestämmelser.

Ett sådant exempel är installation av braskassett i en öppen spis.

Hur ska ett eldstadsplan vara utformat?

Eldstäder för eldning med fast eller flytande bränsle ska ha ett eldstadsplan.

Eldstadsplanet ska ha sådan utsträckning och vara av sådant material att golvet inte kan antändas.

Finns det utrymme under eldstaden eller eldstadsbotten, ska eldstadsplanet omfatta även denna del.

Vilka krav föreligger på eldningsapparat (brännare)?

Eldningsapparat ska vara utförd med betryggande säkerhet mot brand. Ett allmänt råd är att eldningsapparaten är försedd med minst två av varandra oberoende system för skydd mot bakbrand.

En P-märkt eldningsapparat har tre av varandra oberoende system för skydd mot bakbrand. Exempel på säkerhetssystem kan vara fallschakt, tät cellmatare och vattensprinklersystem med temperaturutlösning.

Dessutom skall förbindelsen mellan brännare och bränsleförråd utgöras av avbrännbar slang av svårantändligt material.

Hur väljer jag rätt värmepanna?

Ibland kan det vara svårt att veta vilken sorts värmepanna som man ska köpa, i synnerhet som de flesta försäljningsargument kan låta bra. Termerna är många – bränsleslag och förbränningsprinciper likaså.

Kombinationspanna:

Innehåller bara en eldstad som är avsedd för bränning av både olja och ved. Denna är ofta bättre lämpad för vedeldning än en dubbelpanna, men har som regel en för liten konvektionsdel för att vara riktigt bra som vedpanna.

Dubbelpanna:

Är avsedd att kunna eldas med olja eller ved i skilda eldstäder. Huvudbränslet är olja och eldstaden för ved är ofta dåligt utformad för vedeldning.

Allbränslepanna:

Är i princip en dubbelpanna som dessutom är försedd med elpatron och automatik för eluppvärmning. Vad beträffar vedeldning är denna panntyp behäftad med samma nackdelar som en dubbelpanna.

Fastbränsleanläggning:

Det finns en mängd olika tillverkare av värmepannor på marknaden och man brukar mest tala om olika förbränningsprinciper, nämligen glödbäddsförbränning, överförbränning, underförbränning och omvänd förbränning. Skillnaden mellan dessa är hur primär och sekundärluft tillförs till bränslet och var i bränslebädden förbränningen sker.

När ska man montera en rökgasfläkt?

Anledningen till att man förser en värmepanna med rökgasfläkt är att man vill ha ett jämnt undertryck i eldstaden. Orsaken brukar vara att det är långa rökgasvägar genom värmepanna eller att det är svårt att få drag i sin lokaleldstad p g a för högt undertryck i själva huset.

En annan fördel är att man kan göra anläggningen mindre, men med bibehållen effekt och att anläggningen får ett jämt (konstant) undertryck och att anläggningen blir mindre känslig för väderomslag.

Får man ansluta flera eldstäder på samma rökkanal?

Rök- eller avgaskanal som ansluts till fler än en eldstad ska utformas så att detta inte medför ökad brandrisk eller annan olägenhet. Skorstenar, skorstensschakt eller dylikt skall placeras på underlag med tillräcklig bärförmåga. Bestämmelserna omfattar även avgaskanaler från bränsledrivna motorer. (BBR 5:431).

Ett allmänt råd är att rökkanaler och skorstenar bör uppfylla kraven i SS-EN 1443.? När flera eldstäder ansluts till samma rökkanal bör man betrakta riskerna för kondensering, brandspridning, inrykning, via eldstad som inte används och eldstädernas funktion vid samtidig eldning.

Risken för brand eller annan olägenhet får inte bli större än vad den hade varit fallet om eldstäderna varit anslutna till separata rökkanaler. Ansvaret för att regeln uppfylls ligger på byggherren.

Vad säger reglerna om skyddsavstånd?

Högsta tillåtna yttemperaturen på närbelägna byggnadsdelar och fast inredning av brännbart material inte får överstiga 85 grader (BBR 5:41).

De flesta moderna eldstäder är på något vis produkt godkända och dom flesta har egna säkerhets avstånd till brännbara byggnadsdelar och fast inredning. Dessa monteringsanvisningar måste följas (alla måtten är dock minimimått).

Det finns även schablonmått för de eldstäder som inte är produktgodkända och testade. Dessa schablonmått finns i Byggvägledning 6 Brandskydd, som är en handbok i anslutning till BBR. Dock gäller alltid regeln 85 grader på närbelägen och fast inredning, oavsett vilket avstånd som eldstaden är godkänd för.

Hur stor ska ackumulatortanken vara?

Rent allmänt gäller att ackumulatortankens storlek inte bör vara mindre än vad en pannas eldstadsvolym klarar av att värma. En för liten tank i förhållande till vedinlägget resulterar i att eldningen måste avslutas med pyreldning när ackumulatorvattnet uppnått önskad temperatur, innan brasan brunnit ut.

En för stor ackumulatortank kopplad till en kombipanna kan å andra sidan leda till långa eldningstider med höga rökgastemperaturer, vilket ökar brandfaran. Man kan då montera en ventil (dragavbrott) på rökkanalen som öppnar vid ett visst skorstensdrag och späder ut rökgaserna med pannrumsluft.

Större värmeanläggningar bör förses med temperaturgivare/vakt i utloppsstos för rökgaser från panna för att skydda rökgasfilter och rökgasfläkt mot höga temperaturer.

Om en värmepanna har för låg eldstadstemperatur blir förbränningen ofullständig. Sot och tjära kan då fastna på rökgaskanalens väggar och risken är stor för skorstensbrand.

Varför ska en kakelugn provtryckas?

Efter det att man eldat färdigt i en kakelugn låter man elden falna och skjuter sedan spjället för att behålla värmen i kakelugnen.

Kakelugnen blir då påverkad av det övertryck som uppstår när den varma luften i kakelugnen stiger uppåt. Denna påverkan skall kakelugnen klara utan att läcka ut gas i rummet.

Grundregeln när vi provtrycker kakelugnar baseras på röktrycksprovning av rökkanaler där rökkanalen utsätts för det sämsta förhållandet som kan uppstå vid eldning (tryckmässigt sett).

Vilka regler gäller för ett pannrum?

Pannrummet för primär uppvärmning med en tillförd effekt på högst 60 kW ska ha väggar och tak av tändskyddande beklädnad samt golv av obrännbart material. Golvbeläggningen utförs av betong, tegel eller dylikt, minst 1 meter ut från pannan i alla riktningar eller fram till väggarna inom detta avstånd.

Pannrummet skall även vara utformat som en egen brandcell och stå emot brand i minst 30 minuter innan branden kan spridas till angränsande utrymmen (brandteknisk klass EI30). Detta gäller även pannrummets fönster, som ska stå emot brand i 15 minuter. Dörrarna skall även hålla brandklassen EI 30.

Bränsle och brännbart material som förvaras inne i pannrummet placeras med minst 1 meter till pannan. Tilluftskanal till pannrummet är också ett krav och tilluft kanalen ska vara dimensionerad så att den ger tillräcklig luftmängd i förhållande till förbränningen.

Ett garage får endast stå i förbindelse till pannrummet genom en luftsluss! När rensluckor monteras i utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt bör särskilt täthet, yttemperatur, skydd mot ofrivillig öppning, barnsäkerhet med mera beaktas.

Tips! Montera också gärna en brandvarnare i taket utanför pannrummet.

Får jag montera en värmepanna i garaget?

Nej. Enligt BBR 5:462 får inte uppvärmning i garage ske med öppen låga, öppen glödspiral eller annan anordning som kan orsaka brand eller explosion. Rensluckor får bara finnas i garage om särskilda åtgärder vidtas. Garage får endast genom luftsluss stå i förbindelse med lokaler som innehåller eldstäder och dylikt.

Servicestationer, bilverkstäder och likvärdiga lokaler där explosiva gasblandningar inte förekommer, och som är avskilda från andra lokaler så att brandspridning förhindras i 30 minuter, får värmas med varmluft om pannan placeras i ett pannrum utan förbindelse med lokalen.

Alternativet är att pannan placeras i lokalen och förbindelseluft tillförs direkt från det fria genom tät kanal. Återluft ska i förekommande fall tas från minst 2 meters höjd över golvet.

Taksäkerhet

Vilka föreskrifter gäller kring taksäkerhet?

  1. Byggnader vars yttertak kan beträdas ska förses med anordningar som skyddar mot fall och därmed personskador.
  2. Byggnader ska ha tillträdesanordningar enligt avsnitt 8:242 om det inte är uppenbart onödigt.
  3. Fasta tillträdes- och skyddsanordningar ska ha tillräcklig hållfasthet och styvhet samt utföras av beständigt material.
  4. Installationer avsedda för säkerhetslinor ska ha sådan hållfasthet att de kan garantera säkerhet vid fall. Kravet på hållfasthet gäller även infästningar av sådana installationer.
  5. Yttertak som kan beträdas ska ha skäligt skydd mot halkning och utformas så att risken för att trampa igenom takytan begränsas.
  6. Lös stege kräver glidskydd. Vid en fasadhöjd av högst 5.0 m får lös stege användas om det finns en godkänd anordning (glidskydd) vid takfoten som hindrar stegen från att glida. Notera att det ställs höga krav på montering och hållfasthet och att denna hållfasthet provas vid brandskyddskontroller.

Branschrådet är att lös stege bör vara enkel, anliggande pinnstege. Glidskyddet ska sitta vid sidan av takstegen.